Dessutom är det ju vändagen ida, eller alla hjärtans dag. Jag och anton brukar väl inte fira de speciellt mycket, kom inte ens ihåg de så länge han var hemma imorse. Men igår pratade vi om att möjligen gå på bio ikväll, först ska vi vara barnvakter till vår guddotter + hennes tre bröder en stund. Vi ska öva oss lite ;) de e nog ordentlig övning med 4 barn 7år 4 år och två stycken 1 åringar. Men dom är så snälla så de ska väl gå bra! Sen sku de nog vara mysigt att gå på bio, eller ut och äta eller på något annat sätt mysa lite. TV myset hemma i soffan är ju alltid trevligt MEN ibland e de ju roligt att lyxa till det lite extra. Dessutom är detta ju sista vändagen som vi inte har barn, så man borde ju ta tillfället i akt och göra något :)


Sådär annors tycker jag nog att de e ganksa hysteriskt dehär med alla hjärtans dag. Det måste vara jobbigt att vara ensam en dag som denna. Vändagen riktigt hånar alla som inte har några vänner, t.ex. i skolan sku man alltid ge vändagskort till sina vänner. Vissa fick ju massor med kort från typ alla i klassen medans andra inte kanske fick några alls. Som tur var jag en av de som fick många så, personligen har jag inte trauman av vändagen. Men jag kan tänka mig att det finns många som har det. Synd! Dessutom är det ju med kompisarna som man borde fira vändag och inte med sin sambo/pojkvän/man eller?!? varför heter det annors vändagen?!

Men ida sku man ju kuna tänka lite extra på att vara snäll iaf, fundera och uppskatta hur bra man har det. Komma ihåg alla fina kompisar som man har och hur tur det är att man har dom. Vänskap mäts ju inte i kvantitet utan i kvalitet. Det är alltså bättre med en riktig kompis istället för 10 falska. Jag har flere riktiga kompisar, och det tänker jag vara tacksam över vändagen till ära.