Hur dum får man vara? hade liksom bara utgått från att vi skulle vara på rådgivningen kl 8.00 men då vi kom dit insåg anton att vi ju först skulle vara där kl 8.30. Så där fick vi snällt sätta oss och vänta en halv timme. Sen var det äntligen vår tur. Idag var inte alls vår rådistant me, de va lite av en besvikelse för mej! Hon gör alltid att jag känner mej så lugn då hon är med. Istället fick jag en barnmorske praktikant, hon var riktigt duktig men lite osäker. De e ju aldrig så kul att ligga med benen i vädret, men de känns ännu lite mera pinsamt då man "känner" människan. Nåjo de om de. SF måttet hade ökat från 20 -> 24 och jag är prick på kurvan <3 hjärtljuden var starka och fina 145-150 slag/minut. Så de börjar bli lite lägre, vilket dom då ska vara eftersom han är en kille ;) han fick beröm för att han hade så fina hjärtljud <3 *solt mamma*

Allt annat såg bra ut, blodtrycket hade stigit lite men det gjorde tydligen inte något. Bara det inte stiger jätte högt. Tror att de kan ha o göra med att dom där grejjen som skall runt armen inte satt så bra?!? de hände en gång hos rådistanten också och då blev de högt men sen då hon satte en ny med ny tarra så var det normalt igen. Vi får se om 3 veckor igen :) min kropp och jag kommer överrens om en sak, mitt HB var så bra sist så de behövde inte ens sticka mej nu, super skönt! Dessutom är det skönt att inte behöva äta järntabletter, har läst om så många som fått broblem av dom.

Läkaren började fråga om saker inför förlossningen, hjälp det börjar verkligen kännas som att de närmar sig. Nästa besök hos läkaren är i v.36 då ska dom kolla att bebisen ligger i rätt läge. Alltså med huvudet nedåt. Lill killen gillade iaf inte riktit att dom klämde och kände på magen och honom, han började minsan dela ut sparkar åt höger och vänster. Mest var det ju jag som fick mej, först trycker nån på magen och sen kickar de i andra sidan också. Men de va roligt iaf :)