De va it så lätt sen heller

Efter 40 minuter började jag må illa, kallsvettas och sen hörde jag inget mera. De slog lock för mina öron och flimra framför mina ögon. Anton gick o söka en sköterska o nu ligger jag i en säng ist. Känns bättre som tur e, sku vara surt att avbryta nu. Ett stick kvar ännu..


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0