Nu står den hemgjorda mosen på köksbordet, morötterna kokar och fiskpinnarna är i ugnen. 5 minuter och sen e de klart, gud va ja e hungrig. Anton kommer hem, då ska ja säga förlåt för hur hormonstinn jag var. Hoppas att han igen en gång förlåter mig ;) kanske han e så glad att han diskar undan då jag gjort maten?!? man vet ju aldrig, ibland har man tur. Sen blev vi bjudna till svärisarna, svärmor hade bakat en kaka. NAMI har vari gottesugen hela dan och NU har man ju lite orsak att äta någo gott, efter en hälsosam middag (dock lite väl sent på kvällen)